Jag har fått många frågor från andra byalag (men nästan inga från Ringstorp) om hur vi gjort vår kostnadsfördelning.

Så här gjorde vi:

Att fördela kostnaderna i ett bredbandsprojekt av den här typen rättvist är inte lätt (för att inte säga omöjligt).

Om man väljer att dela kostnaderna helt jämt mellan alla inblandade så kan de som bor nära anse att de betalar för stor del av kakan. Det går inte heller att utgå ifrån antalet meter som ska grävas fram till var och en eftersom meterpriset varierar kraftigt beroende på var det ska grävas.

Det kan kosta 4-5ggr så mycket per meter att gräva inne i ett samhälle jämfört med vad det kostar att gräva längs en landsväg eller över en åker, (är det asfalterat blir det ännu dyrare). Det meterpris man får från en gräventreprenör är ett snittpris, så gör man en fördelning baserad på avstånd till närmsta brunn kommer sannolikt de som bor långt bort bli missgynnade eftersom deras meterpris borde vara lägre.

Att räkna ut meter för meter, hur många som är med och delar och vilket meterpris som gäller just där blir därför i princip omöjligt.

För att få ner priset för alla är det viktigt att så många som möjligt går med, ju fler man är att dela på kostnaderna för de gemensamma sträckorna, brunnarna, projektering mm. desto billigare blir det för var och en.

Vi valde därför följande (i vårt tycke) mycket enklare modell:

Vi utgick från att alla som bor inom en kilometers radie från Utsikts avlämningspunkt i samhället skulle ha en möjlighet att gå med till en rimlig kostnad. Avståndet 1km kommer av att det var den sträcka vi skulle få material till.

För att alla skulle kunna gå med till en rimlig kostnad och för att kostnaderna ska kännas någorlunda rättvist fördelade utgick vi från att de som betalar mest (bor längst bort) ska betala dubbelt så mycket som de som bor närmast.

Efter att kollat igenom kartan över samhället kom vi fram till att det var enklast att dela in de boende i 6 olika zoner beroende på avstånd till Utsikts avlämningsbrunn/stamledning.

Zonerna blev: Söder om kullen, uppe på kullen, norr om kullen, Ljungstorp, Källsätter och Hagstugan. (Vilket är en salig blandning av geografiska områden och fastighetsbeteckningar som självklart inte betyder något för folk som bor utanför Ringstorp.)

Eftersom det blev 6 zoner och att den sista ska bli dubbelt så dyr som den första så fick man i respektive zon betala: 5, 6, 7, 8, 9 samt 10 andelar.

När vi räknat ihop antalet andelar för alla boende i alla zoner blev det totalt 216 andelar, så vi delade den uppskattade kostnaden med 216 och fick därigenom fram andelspriset, dvs priset för en andel, detta pris multiplicerades sedan med 5 till 10 beroende på i vilken zon man bor för att räkna ut hur mycket var och en ska betala.

För de som bodde långt bort (utanför kartan) och ändå ville ansluta sig via vårt spridningsnät gjorde vi så att de fick betala samma pris (antal andelar) som de andra som anslöt från de brunnar som låg närmast dem men de fick själva finansiera egen grävning från sista brunnen (1km radien) och hem.